torsdag 17 april 2008

Inget är som väntans tider...

Jag vill ha vår nu. Det är så härligt att vakna till fåglarnas kvitter, det lovar ju så mycket för en fortsatt fin och härligt solig dag. Men molnen vill inte ge vika, regnet faller så smått. Dagarna är som en jämngrå massa. Usch.

För ett tag sedan fick vi med oss en stor svart säck från svärmor, med kläder som sambon hade när han var liten. Efter att jag sorterat ut två högar till skänkes och kastas satt jag där med en 70-talsskatt! Här finns sparkbyxor, omlottröjor och ett par underbara Mini Tramps-kängor att bjuda på! Jätteroligt att ha. Får se hur mycket vi får användning av. Men sparas ska det!










2 kommentarer:

Hem och Lycka sa...

Så mycket sött! Gick faktiskt igenom mina och min brors bebiskläder för inte så länge sedan och det fanns mycket fint där också. Vitt och brunt är mina älsklingsfärger så risken finns att jag klär vår bebis så också ;-) kram!

Anonym sa...

Hej Julia!
Vad fint och trevligt att läsa det du skrivit. Jag är så stolt över dig. Du har fått gåvan att göra ombonat och fint i din omgivning. Fortsätt så. Älskar dig min goa dotter och kommer att älska
"räkan" som ju blir en del av dig. var rädd om dig.Mamma